Snart firar vi vår andra jul och Olle har varit frisk i ett år nu från kolangiter. Förra året fick Olle sin tredje kolangit lagom till jul. Det har varit ett fantastiskt år med mycket glädje men också mycket oro. Vi har åkt in och ut från sjukhuset och varit i Huddinge ett flertal gånger på kontroller och hittils har allt gått bra och vi hoppas på att det ska fortsätta gå bra. 

På ett år så har Olle lärt sig så mycket att när jag tänker på det så tror jag knappt det är sant. Han går och springer,äter vanlig kost och utvecklas som vilken liten kille som helst. 

Olles läkare sa  "Det här kommer gå fint Olle " den meningen lever jag länge på. 

Nu är det bara att invänta MR svaret och hoppas på det bästa så Olle slipper en ny opeartion. Nu ska vi fira jul och avsluta detta året och se fram ett nytt år med nya händelser!!! 

God Jul och ett Gott nytt år!!!

I morse ringde vi till dagvården och fick komma och träffa Olles huvudläkare för vi hade många frågetecken kvar. Läkaren sa att vi måste invänta MR svar för att beslut om ny operation ska ske i framtiden. I nuläget är inte olles lever påverkad av cystan och så länge som den inte är det så vill man inte gå in och ta bort den. Det bästa av allt är att han inte kräver någon ny lever i nuläget.

Nu sitter vi i taxin mot Bromma. Sen flyger vi hem och firar jul!

Igår gick resan mot Huddinge. Det blev en tidig morgon, klockan ringde 04.20 Upp och klä på oss och sen in med allt i bilen och köra mot Kallinge Flygplats. Kvart över sju gick planet och där startade det nya äventyret kan man säga.

Att sitta i en taxi i stockholms rusniningstrafik är ett äventyr för sig kan man säga.

På dagvården var det provtagning, narkosbedömning och läkarsamtal. Alla prover som togs var jättebra inga avvikelser alls. Men så var det dags för sövning och det blev på mask den här gången.... Det gick bra men ändå otäckt tyckte nog Olle som skrek och kämpade för sitt liv att slippa masken. En MR gjordes men biopsin kunde de inte göra för att den cystan som sitter kvar i levern sitter precis där, där de skulle sticka in nålen och då fanns det en risk att cystan skulle punkteras.

Sen fick vi komma till övervakningsavdelningen där en av oss fick vara med. Olles pappa fick bara följa med och titta och sen gå. Tio minuter senare öppnade Olle sina gröna ögon och säger mamma med en hes röst. Jag får ta upp honom och helt plötsigt sjunker han i saturationen och får svårt att andas så läkare kontaktas. Så han fick andas på mask igen och i den fick han adrenalin som hade en bra effekt så bra att han tömde en hel flaska välling.

När han var mätt och kunde andas lite bättre satte han igång och prata som vanligt så de ringde till avdelningen så att de fick komma och hämta oss.

Eftersom det inte blev någon biopsi fick vi sova på Ronald McDonald huset med olles pappa.

I morgon väntas utskrivnings samtal och lite prat om hur framtiden ska se ut. Efter det blir det en runda till det stora galleriet vid flygplatsen där det också finns en jättestor lekhörna för barn :-)

För några veckor sedan kom kallelsen för återbesök upp till Astrid..... Det är då man blir påmind om att Olle har en sjukdom. När vi är hemma så är han som vilket barn som helst, fast med lite mediciner. Men när brevet slinker ner i brevlådan så är det en påminnelse varje gång att han har en allvarlig sjukdom!

I kallelsen fick vi tid och datum för MR och biopsi av levern. Känns inte alls kul att han ska bli sövd igen :-( men men det är bara att gilla läget!!!!

Idag när vi gick upp så tittade vi ut och marken var helt täckt med snö. Olle undrade vad det var, tyckte nog det var lite konstigt.... Men sen efter lunch åkte vi upp till olles farmor och farfar och åkte pulka. Gissa om lillmannen älskade det :-)