När man blir gravid så tror alla att det är en dans på sköna rosor. Min graviditet var ett rent helvete. När jag fick reda på att jag var gravid så blev jag överlycklig och tänkte att detta blir en underbar resa, det blev det inte. I vecka 25 blev jag dålig, jag fick tidiga sammandragningar och kände mig konstig, så jag fick en tid hos gynläkare på mvc. Hon gjorde ett ultraljud och fann något som såg ut som en cysta på bebisen. Hon skickade iväg mig till gyn på sjukhuset där de kunde se mera på deras ultraljud. Jag fick gå på ultraljud från vecka 25 till vecka 38 +1 en gång i veckan för att mäta barnets cysta. Den växte och den växte. Jag blev igångsatt vecka 38+1 men hela tiden så trodde man att förlossningen skulle starta av sig självt för att jag fick så mycket vatten och hade mycket sammandragningar. Igångsättningen startade med hinnsvepningar tre stycken, inget hände. Några dagar senare fick jag en gel som satte igång det hela, jag fick åtta timmar på mig att fixa detta själv med att öppna mig. Hade grymma värkar som låg på 1 minuts mellanrum och jag öppnade mig mycket långsamt. Efter många diskussioner med förlossningsläkaren så blev det ett kejsarsnitt. Den första augusti 2011 klockan halv tolv på natten föddes Olle!!!