Någon gång i slutet på februari så blir Olle storebror. Känns jättekul men samtidigt funderar jag på hur det kommer bli. Med Olle fick vi så mycket hjälp i början med. Personalen på neo hjälpte oss att mata på natten i början och ge olle sina mediciner. Den här gången ska ju inte det behövas, helt själv från början utan experter som gav tips eller som avlastade när jag behövde sova.

Sen när vi kom hem så hjälpte olles pappa mig att mata en del på natten och jag tog morgonen istället. Nu om jag lyckas amma ska jag fixa det sjäv också. Mjölk fanns det så jag hade kunnat ge flera bebisar men vi fick så lite tid för att lära oss jag och Olle hur amningen fungerade.

Trots allt det är andra gången som jag gör detta så känns det som första. Många saker som är frågetecken??? Men det ger sig nog. Har vi klarat ut att ta hand om en bebis med en allvarlig leversjukdom så ska vi nog lyckas med denna lilla tjej.

Hittade en sur godis bit.... inte gott tyckte Olle.